STS
Hållbar turism har potential att fungera som en stark motor för landsbygdsutveckling. Genom att kombinera miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet kan landsbygdsföretag skapa långsiktigt värde för både lokalsamhällen och besökare.
Marieke E. Poort, forskare vid Uppsala universitet, har i sin forskning belyst hur autenticitet, lokal delaktighet och hållbara strategier kan skapa dessa värden. Hennes arbete fokuserar på hur platser som Gotland och Rapa Nui lyckas använda turism som ett verktyg för att stärka lokalsamhällen samtidigt som de bevarar sina unika kulturella och naturliga resurser. Marieke E. Poorts sida på Uppsala Universitet
Under pandemin blev det tydligt att flexibilitet och lokala resurser spelade en avgörande roll för att hantera kriser. Nu, när turismen i stort sätt återvänt, står landsbygdsföretag inför en unik möjlighet att stärka sina verksamheter genom att integrera långsiktigt hållbara metoder. Denna artikel utforskar hur dessa strategier kan omsättas i praktiken, med insikter från forskning och verkliga exempel.
Vad är hållbar landsbygdsturism?
Definitioner och principer
Hållbar turism kan definieras som turism som tar lika stor hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. För landsbygdsturism betyder detta att fokus läggs på att:
- Stärka lokalsamhället och deras ekonomiska möjligheter.
- Bevara och skydda natur- och kulturresurser.
- Skapa autentiska upplevelser som gynnar både besökare och invånare.
Komponenter för hållbar turism | Exempel från landsbygdsturism |
Ekonomisk hållbarhet | Diversifierade produkter |
Miljömässig hållbarhet | Naturturism och bevarande |
Social hållbarhet | Lokal delaktighet och kultur |
Tillväxtverket betonar att hållbar turism är en nyckel till livskraftiga landsbygder och har tagit fram verktyg för att stötta småföretag i deras hållbarhetsarbete [Tillväxtverket, 2019, ‘Verktyg för hållbar turismutveckling‘.
Autenticitet som nyckel till hållbarhet
Autenticitet är en central aspekt av hållbar landsbygdsturism och bidrar till meningsfulla upplevelser för besökare. Forskning visar att existentiell autenticitet, där gästerna känner sig delaktiga i lokal kultur och vardagsliv, ofta värderas högre än objektiv autenticitet (som historiska monument) [Poort et al., 2021].
Gotland:
- Små lokala museer och evenemang som Medeltidsveckan skapar unika och autentiska besöksupplevelser.
- Lokala guider och berättelser spelar en avgörande roll i att skapa “existentiell autenticitet”.
Ett viktigt inslag är att Gotland inte enbart bygger på sin historia utan också skapar nya kopplingar till besökarens upplevelse. Den existentiella autenticiteten innebär att besökarna känner sig personligen berörda av platsens kultur, och detta har blivit en viktig strategi för att konkurrera med destinationer som har mer kända fysiska kulturarv.
“Existential authenticity plays a major role in cultural tourism on Gotland.” [Poort et al., 2021]
Rapa Nui:
- Levande kulturarv genom dans, traditioner och lokal självförvaltning av turistresurser.
- Lokal stolthet och engagemang är avgörande för att skapa både ekonomisk och kulturell hållbarhet.
På Rapa Nui har lokalbefolkningen genom organisationen Ma’u Henua tagit kontroll över förvaltningen av nationalparken. Detta har möjliggjort en starkare koppling mellan turismens intäkter och bevarandet av det levande kulturarvet. Dans och traditioner, som fortfarande är en del av invånarnas vardag, gör det möjligt att skapa en autentisk upplevelse utan att det uppfattas som enbart en turistprodukt.
Lärdomar från Rapa Nui inkluderar vikten av att ge lokalbefolkningen makt och resurser att hantera turismen själva. Detta skapar inte bara ekonomiska fördelar utan stärker också den kulturella identiteten och stoltheten bland invånarna.
Fokusområde | Exempel från Gotland | Exempel från Rapa Nui |
Existentiell autenticitet | Medeltidsveckan | Lokala danser och guider |
Lokal delaktighet | Små museer och föreningar | Självförvaltning genom Ma’u Henua |
“The cultural heritage of Rapa Nui is still alive and integrated into the everyday lives of its residents, making it a unique case of cultural sustainability.” [Poort et al., 2021]
Hållbar landsbygdsturism – praktiska strategier för småföretag
Teknologi och digitalisering
Digitala verktyg kan stödja hållbarhetsarbete och underlätta hantering av besöksströmmar.
- Digitala bokningssystem
Genom att införa digitala bokningssystem kan turistdestinationer kontrollera antalet besökare och minska miljöbelastningen på känsliga områden.
- Exempel: Parc de la Gorge de Coaticook i Québec, Kanada, använder ett digitalt bokningssystem där besökare starkt rekommenderas att köpa sina biljetter online i förväg. Detta hjälper till att undvika överbelastning och säkerställer en hållbar hantering av områdets resurser. Besökare måste visa sin digitala eller utskrivna biljett vid ankomst [Parc de la Gorge de Coaticook, https://gorgedecoaticook.qc.ca/en/useful-information/].
- Kommunikation och utbildning
Digitala plattformar används för att informera besökare om hållbara alternativ och ge tydliga råd för att minimera miljöpåverkan.
- Exempel: Naturvårdsverket i Sverige tillhandahåller vägledning och verktyg för att stödja ekosystemtjänster. Dessa resurser riktar sig till aktörer inom miljö- och naturvård för att skapa hållbara lösningar [Naturvårdsverket, https://www.naturvardsverket.se/].
Sammanfattning
För småföretag inom landsbygdsturism finns det flera vägar att skapa långsiktig hållbarhet:
- Bygg upp autentiska och engagerande upplevelser genom storytelling och lokal samverkan.
- Säkerställ balans mellan naturvård och turism med resiliensstrategier och cirkulära system.
- Utnyttja teknologi och digitala verktyg för att stärka både hållbarhet och verksamhetens effektivitet.
Genom att fokusera på dessa strategier kan landsbygdsturismen inte bara bidra till lokal ekonomisk utveckling utan också skapa en positiv inverkan på miljön och lokalsamhället. Små steg mot hållbarhet leder till stora förändringar i det långa loppet.
Bibliografi:
Naturvårdsverket. “Vägledning och verktyg.” Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se/.
Poort, Marije E. “‘Authenticity’ as a Pathway to Sustainable Cultural Tourism?: The Cases of Gotland and Rapa Nui.” Uppsala University, 2021.
Poort, Marije E., et al. “Sustainable Tourism Development in World Heritage Destinations: A Comparative Study of Gotland and Rapa Nui.” Studia Periegetica, 2021.
Tillväxtverket. “Verktyg för hållbar turismutveckling.” Tillväxtverket, 2019.
